Prästens Bekännelse
Björn Rosenström
Jag skulle gå till kyrkan och bikta mig,
det var någonting som tyngde mig.
Jag gick in i båset och satte mig,
mitt emot prästen.
Fader, förlåt jag har syndat,
jag spelar musik i ett band.
Jag har lite svårt att skilja på rätt och fel ibland.
Vad gör det?
Vem har inte det?
Avbröt prästen och sa,
att han var nog själv inte Guds bästa barn.
Och jag tystnade,
och jag lyssnade,
och avbröt inte en gång,
när bekännelsen från prästen kom:
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin.
Får jag presentera ett perverst prästasvin.
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin
och jag har spridit smitta uti Ann-Kristin.
Diakonissan Ann-Kristin
söp jag redlös på nattvardsvin.
Under den heliga klänningen
fann jag himlen på jorden.
Och när församlingsvärdinnan Liselott
fick smaka på någonting stort och gott,
blev det total skandal.
Jag blev ombedd att lämna vår Herres sal.
Men jag hängde kvar
och vad värre var,
fann jag tröst och sympati
i tunga droger och i pornografi.
Så jag rökade
och jag gökade
och jag öppnade en bordell,
där uti kyrkträdgårdens gamla kapell.
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin.
Här sitter ett förljuget och perverst prästasvin.
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin
och jag har spridit smitta uti Ann-Kristin.
Men vad gör det?
Vem har inte det?
Avbröt prästen och sa,
att han var nog själv inte Guds bästa barn
Och jag tystnade,
och jag lyssnade,
och avbröt inte en gång,
när bekännelsen från prästen kom:
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin.
Här sitter ett skenheligt, perverst prästasvin.
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin.
Får jag presentera ett perverst prästasvin.
Mitt liv stavas (fi)tta och rökheroin.
(fi)tta och rökheroin)
(fi)tta och rökheroin)
(fi)tta och rökheroin)
(fi)tta och rökheroin)
(fi)tta och rökheroin)
(fi)tta och rökheroin)